Konst-Historia

Min första person jag har valt är Pablo Picasso

Den 25 oktober 1881 föddes en av vår tids största konstnärer Pablo Ruiz Y Picasso, men föräldrarna döpte han egentligen till Pablo Diego José Francisco de Paula Juan Santisima Ruiz y Picasso. Detta är ett lite väl långt namn att använda så idag heter han bara Picasso. Pablo föddes i ett hus vid Plaza de la Merced i kuststaden Malaga, Spanien av hans far José Ruiz Blasco som var målare men också en mycket talangfull konstprofessor vid stadens yrkesskola. Pablo lärde sig grunderna av sin far som var bildlärare. När han var sju år gjorde han sin första kända oljemålning vid namnet Picador, och när han var tio år började han signera sina verk med namnet: Picasso som var hans mors flicknamn Maria Picasso y López. När han var 14 år gammal flyttade familjen till Barcelona där han året därpå började gå i en konstskola "La Lonja", där hans far skulle undervisa. Även när han var 14 år fick han ett pris från skolan för han var den yngsta men mest talangfulla eleven. Som sagt var han duktigare än många andra av de äldre eleverna på skolan och 1898 skrev han in sig på Konst Akademin i Madrid. I skolan träffade han nya vänner som inspirerade han till att börja med den nya konsten, modernismen. De nya vännerna Picasso träffade var en grupp konstnärer som brukade träffas. Från gruppen fick han många idéer och tankar och tillsammans med en av de reste han år 1900 till Paris. Han hade då inte så mycket pengar och var ganska fattig, men ett tag senare började han sälja sina verk och människor började känna igen han mer och mer. 

Mitt porträtt av
Pablo Picasso

Vändpunkten i Pablos liv kom han till när han var 20 år. När han åkte till Paris igen, där erbjöd Landsmannen P. Manach ett kontrakt och en utställning av den unge spanjoren ordnade Ambroise Volla. Samtidigt i "Pel y Ploma" lovordades en utställning i Barcelona av Pablos verk. Alla tavlor som blev utställda var inspirerade av Picassos stora idol, Toulouse Lautrec. Han började med att avstå från sin talang och började sitt måleri på ett helt nytt personligt sätt att se världen och livet. När han började sin blå period signerade han inte längre tavlorna med Pablo Ruiz y Picasso, utan istället Pablo Picasso som blev hans konstnärsnamn. 

Från den blå perioden
"Kvinnan med korsade armar"

I sin blå period målades nästan alla hans målningar i en förtunnad kylig färg som var blå. Men det var inte bara just den blåa färgen som gav namnet till den dystra perioden. För det var den. I hans konstverk hade han separerat samhällets utstötta människor, det dunkla som man inte såg, men som alltid funnits där. Han ville skapa ett uttryck med kulören som övergivenhet och ensamhet i en hemsk värld. Denna period varade mellan 1901-1904. Då han till mestadels fanns i Paris och Barcelona. 

Fernande Olivier

Han flyttade till Paris från Barcelona 1904 där många konstnärer och arbetare har bott innan i Rue Ravingnan 13. Picasso fick en ny inställning på grund av känslan av att tillhöra en grupp som han fick av sällskapet med andra konstnärer som blev till sin tur en förändring. Känslor som han inte har känt förut kom fram och han kom in i sin rosa period. Picassos tavlor speglade värme, ömhet och var målade i en mjuk rosa nyans som gav ett behagligt och varmt  intryck. Hans figurer visade även hans ändrade inställning. De visade ett ömsesidigt beroende och deras ögon möttes istället för att försvinna som under den blå perioden. Figurerna hade även kyliga och stela former under den blå perioden istället för mjukare och rundare som på den rosa. Pablo fick sin första köpare under denna tid som förändrade hans liv som var Gertrude Stein, som han gjorde ett porträtt av. Detta verk visade att Pablo var mer koncentrerad på djup och former. Den rosa perioden pågick mellan 1906-1907. Han träffade Fernande Olivier under den här tiden som han flyttade ihop med. Picasso gjorde även sin första skulptur under den rosa perioden och "pojken med häst". 

Från den rosa perioden

"Kvinnohuvud"

Förändringar märktes på hans tavlor, han hade börjat måla saker mer kantiga än vanligt. Hans rosa period övergick till något som kallades kubismen. Uppdelad i två delar var kubismen. Den första kallades "den analytiska kubismen" Pablo träffade André Derain och George Braque år 1907 och tillsammans utvecklade de kubismen. Det verkade som att Pablo hade blivit inspirerad av landskapets kanter och former efter att ha tillbringat sommaren 1909 i spanska bergsstaden Horta de Ebro med Fernande. I många uppdelade facetter målade han många bergslandskap och ett av hans största mästervek från denna tid var "kvinnohuvud" som är gjort av små plan av facetter i ockra, rödbrunt och grått. Det ser ut att vara skuren ur kristall. 

Kubismen, Dora Maars

Hans bästa år var mellan 1910 och 1911. Pablo målade vardagliga föremål med många detaljer och de kantiga formerna gjorde att man kunde se hans verk "från alla sidor". Han arbetade även med många skulpturer under den här tiden. "Den syntetiska kubismen" började år 1912 som är till mesta dels collage. Han använde sig av färgpåläggning istället för penseldragen. Klara, starka färger och färger som hade kontraster. Han fick det att funka även om många tvivlade på honom. När Picasso målade varierade han sig väldigt mycket. Han kunde måla långsamt och sorgset för att sedan måla glatt och snabbt. För att Picasso skulle få målningen sträv kunde han ibland blanda ner sand i färgen och sedan måla på med glänsande lackfärg. 

"Flickorna från Avignon" Picassos
 första kubistiska konstverk

"Han samarbetade fortfarande med George Braque under den här tiden men även med Juan Gris, men kriget kom och då blev nästan alla inkallade. Endast Gris och Pablo kunde arbeta vidare. Medans krigstiden höll på målade Pablo påverkad av kriget, mest åt de kubiska hållet.  

Kubismens upptäckt skapades genom att Picasso blev inspirerad av Cézannes stränga bilduppbyggnad och den afrikanska konsten med dess underliga former. Han lyckades blanda de afrikanska former med Cézannes känsla för disciplin i sin konst. Fram till 1921 fortsatte Picasso att arbeta med kubismen. 


Picasso dog den 8 April 1973, 92 år gammal. Han lämnade kvar många fina konstverk i alla möjliga sorters former och färger. Han var väldigt produktiv. Under sitt liv hann han med att göra omkring 1 3500 målningar och teckningar, 100 000 gravyrer och tryck, 34 000 bokillustra tioner, 300 skulpturer och keramikarbeten. summan av alla konstverk tillsammans värderas till sex miljarder kronor. Picasso gjorde även dikter. Här är en:

Fernande Olivier, Pablo Picasso och Ramón Rentevós

”Alla vill förstå konst.
Varför inte också försöka förstå fågelsång?
Varför älskar man natten, blommorna,
allt runtomkring sig utan att försöka förstå.
Om de bara kunde inse att en konstnär
framför allt arbetar av nödvändighet, 
att han själv bara är en obetydlig del
av världen och att man inte skall fästa 
större vikt vid honom än vid mycket
annat man tilltalas av utan att
kunna förklara varför. 
Folk som försöker förklara måleri
hoppar oftast i galen tunna.”
Picasso, 1935

 Marie-Thérèse

Det var kul att skriva om Picasso för det hände väldigt mycket olika saker i hans liv som även påverkade hans konst. Han blev inspirerade av andra konstnärer precis som dagens konstnärer blir av honom. De personer som inspirerade han mest var hans idol Toulouse Lautrec och hans älskarinnor. Början av resan i Paris fick kvinnor större och större påverkan på hans liv. Han var med kvinnor som hette Fernande, Eva, Olga, Marie-Thérése, Dora, Fran.oise, Jacqueline och fler än så. Varje kvinnlig bekantskap som Picasso fick påverkade hans sätt att måla sina tavlor. De mest sexuella ut levande ikonerna blev till under relationen med Marie-Thérése, läroverksflickan på boulevard Haussmann.

Olga Khokhlova

Den vackra unga älskarinnans kropp målades med sprittande njutning, medan hans äkta hustru Olga Khokhlova avbildades groteskt. Pablos mest berörande tavlor blev han inspirerad av Dora Maars gråtattacker, med sina tårar fick de symbolisera hemskheterna som Spanien upplevde under spanska inbördeskriget. 

Det största intryck fick han under vänskapen med George Braque. Avundsjukan på varandras verk lurade de på varandra, kopierade varandra, vilket skulle mynna ut i Pablo Picassos allra mest avancerade kubistiska målningar. 

Runda former i centrumet och
kantiga runt om. Min inspiration

Min bild med inspiration av Picasso

När jag skulle måla en målning med inspiration av Pablo Picasso så var det första jag såg som jag har förstått nu efteråt när jag har gjort lite mer forskning om han var det bilder från kubistiska målningar. De bilder som jag fastnat för gjorde jag för att jag tyckte att Picasso målade själva centrumet ex ansiktet i runda former och om han valde att ha ansiktet i runda former så hade han raka och kantiga former i bakgrunden. Jag använde även färger som hade stora kontraster så färgerna skulle lysa fram mer. För det gjorde Pablo på vissa av sina verk. 

En sak som jag tycket var lite extra roligt var att en av det bilder som jag tog min inspiration ifrån för att måla min bild var från en av Picassos älskarinnor som han gillade lite extra och kanske såg något speciellt i som han hade målat på ett kubistiskt sätt, och så gjorde jag också de. Om jag skulle målat en bild nu skulle jag nog valt att använda en bild från den rosa eller blå perioden för när Pablo Picasso målade under de här åren så hade han väldigt mycket känslor i sin konst. Picasso var väldigt duktigt på att förmedla känslor, för när man kollar på målningarna från den blå perioden så får man känslan av att någon är ledsen, ensam, svag, rädd, kall m.m. Och när man kollar på den rosa så ser man, värme, kärlek, trygghet, glädje och kanske så var det så att Pablo kände sig  ledsen, ensam, svag, rädd, kall under de åren och när han träffade de andra människorna så fick de han att känna sig varm, älskad, trygg och glad. 

Marie-Thérése en av mina
inspirationskällor

Toulouse Lautrec Pablos idol

                                                                      Bildanalys

Den bilden som jag har valt att göra en bildanalys på är en bild som Pablo Picasso målade under den blå perioden (1901-1904). Som jag skrev lite längre upp så i hans blå period målades nästan alla hans målningar i en förtunnad kylig färg som var blå. Men det var inte bara just den blåa färgen som gav namnet till den dystra perioden. I hans konstverk hade han separerat samhällets utstötta människor, det dunkla som man inte såg, men som alltid funnits där. Han ville skapa ett uttryck med kulören som övergivenhet och ensamhet i en hemsk värld. Under den här tiden fanns till mestadels i Paris och Barcelona. 

Picasso målade Kvinnan med korsade armar när han var 20 år och den såldes för 550 000 000 kr i november år 2000, och blev de femte högsta pris som någonsin betalats för en tavla.  

Jag har valt att göra en bildanalys av Picassos verk "kvinnan med korsade armar" (som ni även kan se en bild längre upp när jag skrev om den blå perioden). Det första man ser på bilden är en ljushyad kvinna med mörkt hår som sitter med korsade armar i ett hörn. När jag ser denna bilden känner jag mig ledsen för det känns som kvinnan har varit med om många olika saker och har förlorat allt hopp. Det ser ut som det är kallt och mörkt ute, men kvinnan verkar inte bry sig längre utan har en blick som ser tom ut precis som att hon kollar ut på det ändlösa intet. Det verkar som att hon bara väntar på att livet ska ta slut. En spansk kvinna ser det ut att vara. Jag skulle kunna tänka mig att kvinnan sitter i en gränd och utanför gränden går en grupp människor som är på väg hem från det stora firandet i stan. De ropar några glädjerop och skrattar när de går förbi gränden. Det är fuktigt ute och man känner lukten av vattnet från asfalten som håller på att avdunsta. Det ligger massa bitar av alla möjliga sorters silkes papper som det spanska folket hade slängt i luften för att fira att det spanska inbördeskriget var slut. Men den här kvinnan hade inget och fira för kriget hade tagit det ända som hon hade sig nära. Några dagar innan kriget var slut hade nazityskarna som stödde fascisterna kommit in i deras hus och tagit hennes barn. Hennes man hade ställt sig i vägen för soldaterna, men de skött han vid halsen och fortsatte ut med barnet. Tiden stannade för kvinnan när hon sprang efter dem. Men ena soldaten tog sitt gevär och slog det mot kvinnans huvud. Hon föll mot marken och såg de andra husen brinna ner till grunden. Hon vaknade av att regndroppar rann från hennes ansikte till marken. Hon kollade upp. Allt var borta. Hon kände lukten från rök, och hon såg de nerbrända husen och träden. Inte en människa fanns kvar det ända man hörde var vinden som tog med sig koldammet genom grusvägarna. Det började regna riktigt ordentligt nu och kvinnan var tvungen att hitta skydd. Hon fick gå en lång bit innan hon kom in till staden där hon satte sig vid närmsta gränd. 

"Kvinnan med korsade armar"